Blogg, media, Vardag

Den medgivande monarken – blind och känslokall

Carl XVI Gustaf – Den motvillige monarken. En del av mig tycker att det är brist på respekt, en annan att Sveriges statschef ska granskas. Men det här är privat och pinsamt. Jag gillar kungen, mindre gillar jag dagens mediebevakning som mer och mer går mot Englands metodik. Pengar gör än blind brukar man säga och jag kan inte mer än hålla med, särskilt idag.

Genialiskt PR-arbete är en grov överskattning. En skandal om någon i kungafamiljen kommer att få uppmärksamhet, särskilt när det gäller rykten som har florerat om kungen länge och som nu med “vittnen” har lagt grunden för en bok. De har fått ovärderlig PR men med en sådan produkt är det självklart. Sedan är planeringen bättre. Boken kommer ut några månader efter bröllopet och det inte en slump att boken släpps samma dag som kungen varje år håller en presskonferens efter sin älgjakt.

Till skillnad från många PR-experter på TV tycker jag kungen skötte presskonferensen bra om än lite pressad. PR-mässigt är det guld för förlaget att kungen nämnde boken, men hade han inte sagt någonting hade snacket fortsatt ännu mer, rykten och spekulationer om vad kan vara sant hade fortsatt. Kriskommunikationens grundlag är att så fort som möjligt göra ett uttalande för att förhindra ryktesspridning men också om man är skyldig också erkänna det. Vilket kungen mer eller mindre gjorde. Ni vet, det är inte längre lika roligt att skriva, skrika, argumentera och kasta galla när huvudpersonen från egen mun erkänt. Det blir inte lika kul att retas.

Självklart välkomnar förlaget Lind & Co och författaren Thomas Sjöberg en rättegång. Det skulle resultera i ett PR-värde utanför Sveriges gränser vilket skulle öka intresset utomlands enormt och en närliggande lansering av boken i Europa. En eventuell förlust i rättegången skulle vara fickpengar i jämförelse av intäkterna av boken.

Därför blir jag glad att hovet idag bekräftar att de inte kommer att driva det här vidare. En bok som bygger på anonyma källor, människor som förmodligen har fått betalt för att agera vittne, är ingenting jag lägger stor vikt i. Jag ska inte spekulera för mycket för att jag har inte läst boken men för mig är det ännu ett fall av att människor gör vad som helst för pengar, till den grad att förnedra våran kung och kanske en splittring i kungafamiljen. Då är man inte bara blind utan känslokall.

Standard
Blogg, Uncategorized

YES MAN, YES APPLE, YES BOSS…..

Jag tror mycket på priming, det vill säga de undermedvetna mekanismerna man kan stimulera för att som reklamare dirigera sin målgrupp till ett önskat beteende. En tidigare exponering, den behöver inte äns uppmärksammas bara människan noterar den, planteras i minnet och återuppväcks senare genom någon sorts relaterat stimulus. Det farliga med detta är att det önskade beteendet på målgruppen uppfattas utav dem som självstyrt. Politiska partier har genom historien använt denna metod för att inbilla människor att deras politiska ståndpunkter är deras egna medan de egentligen har primats i ett tidigare skede. 

Jag kom att tänka på detta för någon vecka sen eller två när jag på TV såg reklam för Jim Carreys nya film YES MAN. Jag har inte sett filmen än, men just då ville jag gärna se den för att jag gillade filmidén, en snubbe måste svara YES på alla frågor varefter hans liv kommer att förändras till det bättre.

Det lustiga är att jag läste en artikel i Metro för ca 2-3 månader sedan om en kille, jag minns inte vad han heter, som talade om just detta. Han hade provat att svara JA på allt under en hel vecka varefter resultatet för honom var fantastiska. Han funderade på att skriva om bok om ämnet. Jag minns att jag lekte med tanken och hur det skulle påverka min vardag. 

Jag finner det lustigt att en artikel om exakt samma ämne som filmen, ett ämne jag aldrig hört talas om tidigare, publiceras en god tid innan filmen har premiär. Jag skulle verkligen vilja veta om detta var redaktionell priming eller inte. Om ja, så hur mycket priming florerar det egentligen och vad baseras våra beteenden på egentligen?

Hur många frön är vi planterade med egentligen??

Standard
Blogg, Internet, PR

Exempel på Obamas närvaro

Jag glömde ge ett exempel i föregående inlägg om vad jag menar med Obama. Detta är en av de klipp han distribuerar över YouTube minst en gång i veckan, denna är från 29 november, alltså lite mindre än en månad efter han valdes till USAs nästa president. För visst är det grymt och nästan komiskt att USAs nästa president lägger upp klipp på YouTube?

Standard
Blogg, Internet, PR

Obama i ditt vardagsrum

Björn Jansson skriver idag i ComputerSweden att de svenska partierna måste våga använda sociala medier inför valet 2010. Han anspråkar Obama-metoden, denne metod som var var av stor betydelse för hans framgång i det amerikanska valet. Björn Jansson skriver vidare att även om partiets webbplats blir bättre så räcker inte det, utan den ska ha funktionen att stärka kampanjer men då är det viktigt att använda sociala medier, om Facebook och YouTube ska användas på allvar måste man våga släppa taget och frågan i artikeln är om de vågar göra det. 

Obamas kampanj på internet är ett av de mest genialiska jag har sett. Det bottnar inte i bara att han använder internet som kanal för att nå en annorlunda publik eller anpassar valet av kanal för att vara i tiden. För givetvis gör han det och det finns flera fördelar med detta angreppssätt; bland annat når man de så kallade informationsundvikarna det vill säga de som inte läser tidningar eller nyhetssajter med andra verktyg, det är ekonomiskt billigt och man kan framföra ett ofiltrerat budskap.

Men dessa fördelar är en förenkling utav vad denna kanal egentligen betyder och vad den har för potential, nämnda fördelar är ganska självklara och triviala. Och det är just så de svenska partierna verkar se på saken, fungerar det för Obama ska det funka för oss, kopiera!

Det genialiska med Obamas (hans crews) aktiviteter på internet var att man tog ner honom på jorden, han upplevdes inte som THE PRESIDENT OF THE UNITED STATES OF AMERICA som man bara såg på TV. Man gjorde honom mer autentisk, närvarande och mänsklig i människors uppfattning om honom. Han talade för det amerikanska folket genom en kanal som upplevs mer intim och trivial. Därför kunde man relatera till honom mer än hans motståndare. 

Detta är min teori om varför han lyckades genom internet som kanal och jag skulle vilja se de svenska partierna använda internet i valrörelsen 2010 men inte bara som en ny fantastisk metod som Obama vann med. Vad betyder det i människors perception om partierna använder till exempel Facebook eller YouTube som kanal, och hur ska man använda dessa för att kommunicera på rätt sätt. För gör man inte det tror jag att det kan få en helt motsatt effekt.

Vad tror ni?

Standard
Blogg, Reklam

Briefjäveln

Egentligen gillar jag inte reklamtävlingar utav den enkla anledningen att jag finner måtten som man utser en vinnare utifrån är ganska omotiverade. Just nu arrangerar jag tillsammans med två klasskamrater och ordföranden för institutionen för reklam och PR en reklamtävling för institutionen vid namn Briefjäveln, en tävling som en jury från branschen kommer att utse en vinnare.  

Den är inspirerad från 48h. Vi delar in deltagarna i grupper om fyra, vardera deltagare från olika klasser för att få en blandning i erfarenhet och kompetensområden. Grupperna får en brief och har 8 timmar på sig att lösa uppgiften. Vinnaren utses på den efterföljande festen som hålls på Café Bojan. 

Motivet för denna tävling är att få institutionen mer aktiva och att studenterna lär känna varandra bättre vilket egentligen borde vara en självklarhet. Sedan är det förbaskat kul att arrangera sådana här saker. 

Men ni som inte studerar på reklam och PR kanske vill komma på festen, nätverka med morgondagens reklamfolk eller bara vill dricka en massa billig bira kan maila mig på safar.yacoub@gmail.com. 

Förresten kolla in tävlingens hemsida här som Dennis, en av medarrangörerna har gjort, visst är den skitsnygg?

Standard