Blogg, Internet, WOM

Mät Word Of Mouth om någonting! Men hur?

Word Of Mouth har verkligen fått en ny betydelse i och med internet och vilken genomslagskraft bara en person kan åstadkomma med att sprida sina erfarenheter utav en produkt eller tjänst. Summan av all dålig WOM som en följd av en dålig produkt, skandal eller vad som helst kan vara katastrofalt för företag. I och med detta har företag upplevt ett behov av att mäta användargenererat material och vilken betydelse den har beroende på olika parametrar.

Jag läste en artikel “Measuring the value of electronic word of mouth and its impact in consumer communities” av Paul Dwyer, student på A&M University i Texas som har arbetat fram ett nytt verktyg (APR) för hur man ska mäta WOM som jag tycker är mycket intressant, dock med sina svagheter, men den för mig den mest relevanta. Som ni kommer märka nedan är den starkt inspirerad av Google.

Med Adapted PageRank vill han införa ett nytt sätt för hur man bör mäta värdet av Word of Mouth på internet. Medan tidigare studier fokuserat mest på kvantitet och hur många direkta länkar/ties (centrality) en enhet har vill han med APR rationalisera den processen till vad värdet för WOM egentligen har. Alltså, med APR  föreslår han ett nytt mätsystem för WOMs betydelse och vilken genomslagskraft högt värderade diskussioner/inlägg/författare har i sociala nätverk. Tillämpningen av APR på ett nätverk känner igen inte bara värdet, eller Knowledge capital, av ett meddelandes eller en nods inneboende värde men också värdet utav informationsnoder som härstammar eller är inspirerad från den. Med andra ord bestäms summan av värdet av ett meddelande eller den som skrev meddelandet inte bara utav denne själv utan också i relation till hela nätverkets knowledge capital. På samma sätt mäter APR sociala nätverk både den kollektiva och den individuella sociala kapitalet genom att sammanlägga betydelsen av medlemmars individuella bidrag och effekten av att ha viktiga associationer från andra i det sociala nätverket. Värdet på noder bestäms bland annat av vilken outdegree (hur många  och vem man tar kontakt med själv) och vilken indegree man har (hur många och vilka som velat ta kontakt till än själv. Ju fler och viktigare som vill ta kontakt med mig till exempel ju mer värdefull anses jag och mina bidrag till ett nätverk vara, på samma sätt minskas mitt värde om jag tar kontakt med fler än vad jag själv får kontakter.

Jag anser att han lyckas ganska väl och att APR ger en mer relevant och verklighetsbaserad bild av vad värdet av olika sorters WOM verkligen har. I den tidigare metoden (centrality) mätte man bara vilka omedelbara länkar en nod hade utan att egentligen undersöka hur djupt den var inrotad på internet, till exempel vilka/vem som producerade kommunikationen och vilken effekt beroende på vilken auktoritet de hade, hur många som absorberade och förmedlade vidare budskapet och vilken effekt det kan ha på en konsuments köpbeslut. Däremot anser jag att APR brister i relation till vilken engagemangsgrad (till produkten) hos konsumenter som är aktiva på internet den ska mäta. I och med att den mäter värdet utav noder och dess bidrag på ett nätverk i relation till hela hela nätverket krävs det en varaktig aktivitet för att mätningen ska ha en god validitet, alltså passar den sig bäst till de som har ett varaktigt engagemang. Då WOM är ett involvment response anser jag att APR brister när man ska mäta de konsumenter med situational involvment som bara är engagerade under en kortare tidsperiod på grund utav externa stimuli. Därför hade jag förväntat mig en vidare förklaring av hur APR är relevant beroende på vilken sorts engagemang hos konsumenter aktiva på internet den mäter.

skrivkramp!

Standard
Blogg, marknadskommunikation, Reklam, youtube

Smörjmedel för män!

Öl är kanske det bästa sociala smörjmedlet för män. För 20 år sedan då man fortfarande trodde människors köpprocess grundade sig på rationell åtaganden hade man kanske marknadsfört ölen som törstsläckare eller dess goda smak. Men varför köper vi öl egentligen? Givetvis finns det sjukt många svar på det, men en av dessa är att det är en manlig identifikation.

Det är ett smörjmedel men också ett verktyg för att subliminalt kommunicera att vi är manliga som dricker öl, det finns inget bättre än öl och ingenting som heller gör oss gladare. Givetvis är detta inte sant, men det spelar ingen roll, för i den manliga kulturens regler är det så och därför ska man följa den eller anses udda. Hur mycket öl hällde du ut i buskarna utan att dina kompisar såg dig när du började dricka under tonåren? Jag älskar öl och det gör de i min umgängeskrets också, men inte till den grad att de gör vad som helst för det, men ändå är det som sägs och kommuniceras i umgänget. 

Och är inte den manliga identifikationen som bäst påtaglig i kontrast till kvinnor. Detta är en fantastisk reklamfilm:

httpv://www.youtube.com/watch?v=Bxf2lRTsejA

Standard
Blogg, Branding, Konsumentbeteende, Varumärken

Varumärke som bakterieflora

Frågar du några vad ett varumärke är så kommer du förmodligen få väldigt olika svar, och det är inte konstigt, varumärken har flera olika variabler som ingredienser. Kanske är det förklaringen till varför det finns olika modeller och uppfattningar om hur man ska värdera ett varumärke, i mitten av 80-talet blev detta extra tydligt när företag började köpas upp för hutlösa summor. Den bästa formuleringen jag har hört av vad ett varumärke är med så få ord som möjligt är att det är en persons magkänsla. 

Varumärke som bland annat identitet, position i människors medvetande, personlighetsdrag, logotyp (!) och perception bottnar allt i vad det levererar för magkänsla hos människor.  Enligt mig är denna känsla en av de mest kraftfulla drivkrafterna bakom våra köpbeslut, både när det gäller lågengagemangsköp (choklad) och högengagemangsköp (bil) fast på olika sätt. Vid köp av bil känner du förmodligen en relation till ett eller kanske två bilmärken sedan din barndom och kan relatera starkt till dessa. Bilar/bilmärken är extra tydligt då de säger väldigt mycket om dig som person, de kan också stå för någonting du vill vill framstå som, det utökade jaget. Magkänslan från bilmärken är påtagligare. 

Men om vi utgår från två chokladmärken som är nya på marknaden och marknadsfört sig att de åstadkommit samma awareness men låtit attityden vara. Du har brotom att köpa en ask choklad till julafton och du har bara de två alternativen att välja emellan. Du måste välja mellan dessa båda, annars kommer du inte hinna se Kalla Anka med dina barn!

Det är i sådana här (kognitiva) situationer köpbeslutet fascinerar mig. Magkänslans utlösande instinkt till beteende. 


 


Standard