En stats grundsten för för hur ekosystemet av dess invånare ska fungera i balans utgör oftast dess politiska förutsättningar. En bas (demokrati, republik, diktatur…) för hur apparaten ska fungera och hur den ska styras. När jag läste The virtual community, chapter two: Daily life in cyberspace så gick det upp för mig att det som gjorde WELL så framgångsrikt var inte bara att den nya revolutionerande tekniken till det låga priset utan att Brand/Brilliant redan 1985 hade en vision om WELL som utgör själva grundstenen för internet idag: en demokrati där vem som helst oberoende av ras, religion eller intresse kan samlas i ett forum utan geografiska begränsningar för att dela information om ja vad som helst. Information som sparas och tillgängligt för framtida bruk. En apparat för socialt utbyte som skulle växa spontant utan att man skulle försöka rikta in den till en specifik image. Det var nästan inga regler fast stimulans för socialt utbyte var högt, detta grundar sig i hur visonen var för hur WELL skulle slå igenom. Detta lyckades man med bland annat av den kompetens man rekryterade; Matthew McClure, en veteran från The Farm, en av de mest framgångsrikt byggda samhällen. Med den kompetensen i hur man bygger upp ett samhälle och en gemenskap hoppades Stewart kunde överföras till WELL.

Stewarts visioner skulle praktiseras av McClure, de bestod av tre mål: att tillhandhålla en kommunikationslösning bland intressanta personer i San Francisco Bay Area, att tillhandhålla  konferenser till ett revolutionerande lågt pris och e-mail till den breda massan. För att dra in den breda massan så visste de att de var tvungna att attrahera intressanta personer att börja använda WELL som i sin tur skulle attrahera den stora publiken. Auktoritetsprincipen (Påverkan, Cialdini) applicerades genom att ge gratis konton till journalister och andra betydande personer och kallade dem ”hosts”. De uppmanades att återskapa känslan av en ”Paris salon”, de skulle stimulera aktivitet i forum, välkomna nya besökare och se till att de kommer till sin rätt i den nya miljön. Dessa aktiviteter resulterade i att ordet spreds bland datoreliten och journalisterna började att skriva artiklar om WELL. När de öppnade för allmänheten 1985 hade designmålen utvecklats:

1. Det skulle vara gratis om än mycket billigt.
2. WELL skulle vara lönsamt
3. WELL skulle vara ett oändligt universum, allt är möjligt.
4. Självstyre skulle råda.
5. WELL ska designa sig själv av användarna.
6. WELL ska vara ett litet samhälle eller gemenskap.
7. Vinstintressen eller företag hör inte hemma i WELL.

Likt en stad aldrig är färdigbyggd så är inte WELL heller det. En demokrati där invånarna tillsammans bygger upp deras kontext. ”The system is the people”, McClure förstod att kontentan var att sälja/förena kunderna till varandra, för de är de som levererar/är produkten och därför skulle de också sköta resten själva.  Allt detta resulterade inte bara i ett öppet system där vem som helst får vara men den lockade också subkulturer (t.ex. datorrevolutionärerna och Deadheads) där deras röst samlades i ett forum de inte hade förut och där de kunde känna sig hemma. WELL blev en megafon för en annan kulturell del i San Francisco.

Bland de få reglerna så fanns den sociala regeln att ingen får vara anonym. Alla hade ett userid på alla sina aktiviteter i WELL. Detta resulterade i att invånarna i WELL månade mer om sitt personliga varumärke och tänkte efter två gånger om vad man skrev. Men bland de viktigaste faktorerna som ”ingen är anonym” resulterade i var att invånarna relaterade till varandra som en grupp, en förbrödning, detta på grund av att man lade värde i varandras aktiviteter och delade ett gemensamt intresse men också på grund av hur förvirrande WELL´s mjukvara var. Informationen i WELL var överväldigande och ett bra sökverktyg för att filtrera information fanns inte. Invånarna eller ”brödrarskapet” blev sökverktyget. Det var lika viktigt att ge som att ta. Hittar jag information som jag vet att någon i WELL finner intressant vidarebefodrar jag den informationen till honom/henne. På samma sätt håller mitt brödrarskap ett öga på det jag skulle vilja ta del av. En ömsesidighet rådde. Win-win situation. Därför var den intellektuella spridningen det värde som lockade människor och som gjorde WELL framgångsrikt. Men inte bara det, uten den ”gift economy” som rådde bestod inte bara av att man fick den information man ville ha, utan att konversationerna och utbytet av värden i processen var lika viktigt som informationen i sig. Detta var särkilt lockande också för personer som inte är lika framstående offline, online  blommade ut mycket mer och vågade ta initiativet mer. Som sagt The people is the system.

2010, 25 år senare är ovanstående faktorer självklarheter. Men det är de senaste 10 åren och speciellt de senaste fem åren som sociala medier blommat ut ordentligt. Givetvis på grund av internets kommersialisering, spridning, snabbare uppkopplingar och en uppenbarelse för hur mycket man kan åstadkomma med internet har triggat utvecklingen och innovationerna. Idag kan du kommunicera genom nästan alla sinnen som människan har till andra sidan jordklotet, med mobilen. Men samtidigt som tekniken utvecklas i raketfart är en stor del av forskningen och frågetecknen kring hur människor interagerar med internets olika variabler och hur de kommunicerar med varandra. Detta är lätt att glömma idag då mycket är fokuserat på produkten utan en egentlig hänsyn till användaren. Människorna bakom WELL började från en annan ände. Just det, människan.

Men Samtidigt är medielandskapet mycket hårdare idag, bruset är massivt och ska du lyckas idag måste du vara kreativ och fylla ett hål på marknaden (ryser, men vad ska jag skriva då?). Forum om alla ämnen finns redan och öppna forum för specifika ämnen finns också. Transparens hos företag är en egenskap som idag ofta är på agendan i medier, att det är mer gynnsamt att ha öppna kort än stängda så att säga. En av WELLs designmål var att inga medlemmar med vinstintressen/företag fick vara med men den inriktade sig till intressanta personer i San Francisco Bay Area.

Jag tänker en virtuell grupp för IT-företag i Kista,  med ID som företagsnamn  som måste under alla omständigheter exponeras i alla aktiviteter och ha samma fundamentala bas som WELL. Ett experiment för att kontrollera om samma principer, att låta avnvändarna vara systemet, även fungerar på företag. Ett experiment om reciprocitetsprincipen och brödrarskapet är lika starkt för företag i ett klimat som domineras av stor konkurrens och hemligheter om FoU, produktlanseringar etc. Experimentera transparensen på riktigt och se hur fröt växer. Kommer företag våga exponera sina svagheter och behov av hjälp till varandra men framförallt kommer de att vilja lämna ut värdefull information/kunskap? Kommer forumet karaktäriseras av drag av en församling/samhälle och kommer företagen att få samma kick av själva processen än själva informationen som utbyts?

Vilka nya företag, innovationer och i annat fall osynliga aktörer kommer att bli mer synliga? Men först, kommer man att kunna attrahera ett IT-företag som andra IT-företag ser upp till, för att på så sätt rekrytera dem till systemet.

Vem kommer att våga ta steget ut i ödmjukheten och räcka ut handen?

Related posts:

1. 10 råd för att arbeta med sociala medier!
2. Vad är egentligen sociala medier?

Jag minns när jag gick kursen i affärssystem för ca 1 år sedan. Processen för hur man ska rekrytera presumtiva kunder var noga detaljerad. Steg för steg. Nyckelargument för varför vårat system var bättre än andras. Mycket var “vi har större muskler än våran konkurrent” därför ska du välja oss. Men, ett nyckelargument förtjänade nästan sin nyckel-titel: Det personliga mötet. Jag skulle vilja ändra den till: Gör ett intryck.

Jag brukar ofta fundera över det här. Fascinerad över vilket oändligt slöseri vi sysslar med och vilken rikedom människor som medvetet eller omedvetet använder denna kraft. Att beröra – nå en annan människors känslor. Känslor kan ändras till det positiva på en sekund och annars obetydliga saker kan ge livsenergi eller ett värde.

En vintermorgon 2006 i frihamnen. Ingen frukost i magen. Ett blått filter över Stockholm och gnistrandet av alla klossar som ska fraktas med en färja förvandlade frihamnen till en scen ur beck. Jag betraktar ångan när jag andas samtidigt som jag förbannar varför jag inte la mig tidigare. Äntligen öppnas hissdörrarna och abstinensen efter värme släppte. Ur hissen kliver en tjej ut som tittar på mig och bryter ut i ett stort leende. Inte hade jag tandkräm över läpparna?

Så vad menar jag? Jo, att jag kommer ihåg henne. Att hon förändrade hela min dag. Romantiserar jag? Inte ett dugg.

Men vad har det här med kommunikation att göra? Att vi konsumerar med våra känslor och inte med förnuftet är givet idag. Men debatten om känslor är oftast kring varumärken. Känslor genom ett bra bemötande är mycket kraftfullt. Tjänsteföretag är oftast bäst på det här där Funktionen (leveransen av tjänsten) oftast är viktigare än tekniken (självaste produkten).

Visst går du hellre till cafét där baristan kan ditt namn och morsar på dig igenkännande. Hela fiket ser att ni är bundisar. Den snygga frisörskan/frisören som flörtar med dig. Servitrisen som ger dig bättre bord och rabatt efter att ni samtalat några gånger. Fast at Cafét, frisören eller baren runt hörnet är bättre.

Uppskatta kunden och ge någonting mer än bara själva produkten och du får tusen åter. Tänk vad simpelt, ett så enkelt intryck, bara genom att vara trevlig.

Gott nytt år!

No related posts.

Är man sjuk så är man. Man förbannar orsaken till varför man blev sjuk, samtidigt som det var värt det. AIK tog SM-guld. 9 arbetsdagar tog det och äntligen är jag frisk igen. Triviala vardagliga saker känns som lyx igen, jag njuter mer av dem och tänker på att jag vill behålla den känslan så länge jag kan innan den försvinner. Jag menar bira med polarna!

Samtidigt hinner man också tänka. Tänk på hur vi hela tiden ska vara sysselsatta med att vara sysselsatta. Att våran uppmärksamhet alltid ska vara riktad mot någonting; TV, tidning, internet, sociala medier, böcker, bloggar, polare, sport, krogen, jobba, laga mat, diska, handla, duscha, träna….. Allt utom att bara vara sig själv för en stund. Att uppmärksamma sig själv. Det är kanske därför promenader brukar vara medicinen mot mycket.

Så. Kommunikation. Jag har funderat och undrat över varför saker är som de är. Vad är egentligen motiven? Vad är målet?

Varför ska allt vara kreativt?
Är reklam/kommunikation kreativ fast att den inte får någon effekt?
Har någon behörighet att bedöma vad som är kreativt eller inte?
Varför pratas det inte lika mycket om vilken effekt reklamen har fått?
Vad är motiven för en reklamare? Passion för kommunikation eller egocentrisk starfucker?
Varför event om nya medier upprepar samma saker hela tiden och folk ändå betalar för att gå?
Är vi världsmästare på “mycket snack och lite verkstad?”
På vilka grunder bedöms kompetensen hos en människa? Träffar på en blogg? Followers?
Varför hyllar vi inte varandra mer istället för att slopa “dissa-andras-reklam”-trenden.

Nu är det fredag! Låt oss njuta av helgen, jag vet att jag ska göra det iaf!

No related posts.

Detta inlägg kanske uppfattas som en glädjedödare i den social-media-lyckorus som pågår just nu, men jag tycker det är viktigt att tänka två gånger innan vi bara analyserar vilka möjligheter det finns med sociala medier. För att få ut någon avkastning brukar man också satsa något, man satsar en risk för att möjligtvis få någonting tillbaka. Ellerhur? Problemet eller möjligheten beroende på hur man ser på det är att alla organisationer, kändisar etc. redan står under risk, större risk än tidigare på grund av vårt nya beteende att utbyta information med den nya tekniken. Man pratar om att optimera sin webbnärvaro, jag skulle säga att det är viktigare, om inte livsviktigt att optimera sin närvaro överallt! Vad som händer i den fysiska världen sätter sina spår på webben och vice versa. Så hur förberedda är organisationer på att analysera sin närvaro för att minimera risken att en oönskvärd våg av kommunikation sprider sig på internet? Det vet jag inte, men det borde organisationer vara år 2009 i allra högsta grad. Om inte, hur duktiga är dem på att hantera kriser? Det är kriskommunikation detta inlägg handlar om.

Jag tror att om man ska kunna hantera dagens och morgondagens kommunikation måste man också lägga större vikt på det som redan är utforskat. Det som redan är beprövat och som med den kommunikationsrevolution vi är i är ännu mer relevant. Jag menar krishantering har funnits som forskningsfält sedan 1980-talet och forskningen har genererat en stor mängd texter, modeller och teorier, kanske för att kriser de senaste decennierna har uppmärksammats mer i massmedierna. Särkilt organisationers kriser. Detta sprider sig som en epidemi på internet, människor är mer hänsynslösa på internet: vi älskar att sprida saker som vi älskar men också det vi hatar. Detta betyder att organisationer måste vara på sin vakt hela tiden.

Lite siffror och undersökningar först

Twitter har gått förbi bloggar och Facebook som företagens nya favoritkanal på nätet. 54% av bolagen på den amerikanska börslistan i Fortune 100 använder Twitter för att nå ut till aktieägare och kunder. Endast 30% använder bloggar och Facebook. I Sverige började företagen i höstas använda Twitter, idag har minst 130 svenska företag regelbundet börjat lägga ut inlägg på microbloggsajten. Bland de största företagen har vi SAS, HM och Ericsson (källa).

Men samtidigt visar en undersökning att chefer är oroade över att sociala medier ska göra de anställda mindre produktiva men också att hemlig information om företaget kan läcka ut (källa).

Nå?

Ja, vi går tillbaka till det som började forskas kring under 80-talet: kriskommunikation. Och jag tar hjälp av en föreläsare/författare jag hade för två år sedan, Jesper Falkheimer.

Krisforskare menar att organisationer bör söka efter sanningen om vad som har hänt och berätta vad som verkligen har skett. En av de vanligaste rekommendationerna till företag som hamnat i kris är: tell it and tell it fast. Vilket är kanske mer relevant idag än för 25 år sedan. Lite hårddraget skulle man kunna säga att effektiv kriskommunikation handlar om att först bestämma vad som har hänt, och beskriva, och förklara det med ett fullständigt och transparant och värderingsfritt språk. Det finns två olika inriktningar på hur man kan hantera en kris: form (vad som ska göras) och innehåll (vad som sägs i meddelandena).

Tre snabba

Jag tänkte fokusera på formens tre råd, innehållet får ni sköta själva

1. Reagera fort
   Du måste vara snabb på att få ut information om vad som har hänt till olika intressenter som medarbetare, aktieägare, kunder, journalister, allmänhet och politiker. Målet med detta är att fylla ut det informationsvakuum som skapas när en kris uppstår. Om du inte är snabb kommer andra att fylla igen vakuumet vilket gör att spekulationer sätts igång och rykten uppstår (WOM). Du förlorar då kontrollen över situationen.
2. Konsistent
   Olika meddelanden från din organisation får inte vara motsägelsefulla. Du måste ha en bra intern kommunikation i organisationen där alla har koll på situationen. Ni måste leverera konsistenta budskap. Allt lagras, diskuteras och sprider sig på nätet. Något smart ass kommer garanterat att upptäcka din inkonsistens.
3. Öppenhet
   Transparens är trendigt av samma anledning som sushi, alla gillar att uttrycka ordet. Nerå, men transparens är också kanske mer relevant idag. Gör dina organisationsmedlemmar tillgängliga så att de kan ge information till intressenterna, i första hand massmedierna. Om ni inte är det kommer det att ge indikationer på att organisationen inte har läget under kontroll eller att ni försöker dölja något. Öppenhet kan också betyda att man ger ut precis all information till intressenterna. För att bevara en god relation och långsiktig relation med viktiga intressenter är full öppenhet den bästa strategin. Ingenting man kan säga om Apple direkt ellerhur?

Trevlig fortsättning på onsdagen!

No related posts.

Imitt inlägg 10 råd för att arbeta med sociala medier skrev jag att kunskapen, validiteten och reliabiliteten är låg gällande sociala medier. Också att det är därför det ligger på agendan. För visst är det intressant att leva i en tid då ny teknik har ändrat hur vi kommunicerar med varandra, ändrat vårt beteende samtidigt som vi försöker förstå oss på den. Om 10 år kommer vi skratta åt hur primitiva vi är idag. Samtidigt skrev jag att vi kanske fokuserar på fel variabler, jag kanske överdramatisera det, men vi är ju fortfarande människor som använder den nya tekniken. Människor med samma fundamentala behov. Jag skrev om de behoven i ett inlägg i våras när jag fick frågan: vad är egentligen sociala medier? Läs den här.

Kevin Rose pratade mycket om mänskliga behov i sitt tal (Taking your site from one to one million users) i konferensen Fowa i London. Jag lovade att kommentera några av hans 10 punkter. BTW han pratade i synnerhet om sociala medier i sitt tal, men råden gäller nog för alla som vill bedriva en verksamhet på nätet, för bör inte alla sidor vara sociala idag. Here we go:

1. Ego

“fråga dig själv om din sida ökar användarens självkänsla”

“om användare tillför till min sida, vilka emotionella och visuella belöningar får de?”

“låter man användarna visa vad de har åstadkommit?”

Det här kanske bland de mest fundamentala variablerna om du vill att din sida ska växa. “Jag finns på twitter/facebook därför är jag” som det så vackert låter stämmer ganska väl här. Retoriskt är den ganska intressant, sociala medier som ska vara ett socialt umgänge osv är egentligen ur den enskilda människans synvinkel ett redskap för mer uppmärksamhet, ..därför är jag. Ett redskap för att boosta det egna jaget, alla ska stå i en cirkel och bevittna mitt fantastiska jag.

Det är därför followers och antal vänner på facebook fungerar. Antal followers = social valuta

Implementera detta och en outtalad tävling har startat om vem som har störst publik. Tragiskt kan man tänka men det fungerar. Det är ingenting man pratar om, men saker man inte pratar om brukar oftast vara sant. Hur många tar bort sina spamfollowers på twitter? Bygg leaderbords för vilka som har bidragit mest till din sida, gör topplistor för allt som innehåller produktion (digg tex), stimulera användarna att visa sin sociala valuta.

4. Hack the press

En bok som alla reklamare bör ha läst är kanske Påverkan Robert B. Cialdini. Boken räknas som state-of-the-art när det gäller att förklara de socialpsykologiska mekanismerna som kan knytas till påverkan och övertalning. En av mekanismerna är knapphetsprincipen. Man vill ha det man inte kan få. Det är därför invites fungerar så otroligt bra. För fast du inte behöver det så vill du ändå ha det. Men än mer, den virala effekten är massiv och det är det den här punkten fokuserar på. En no-brainer.

Men det som gör det mer effektivt är att man låter publiken bjuda sina vänner. Så förutom knapphetsprincipen så låter man människor stimulera sina egon genom att agera jultomte och också aktivera reciprocitetsregeln mot de man ger inviten till. Alla vill ha Google Wave fast de flesta inte har många att kunna använda den med. Hur sexigt är det med Spotify nu när nästan alla har det?

7. Uppmuntra dina användare till WOM

Jag säger såhär, ni som spelar Farmville på facebook, hur många socialpsykologiska mekanismer utnyttjar denna mening?

“Shannon Wright and two others helped out on your farm in FarmVille! Click here to repay the favor!”

Trevlig kväll mina vänner!

Related posts:

1. Intervju med Twitters grundare!
2. 10 råd för att arbeta med sociala medier!
3. Twitter och din verksamhet!

No related posts.

Sociala medier ligger mig varmt om hjärtat och vi kan ju minst sagt säga att det ligger i trending topics över ämnen som det debatteras och surras om nu. Förmodligen för att kunskapen om fenomenet liksom validiteten och reliabiliteten för vad som har praktiserats i sociala medier är låg. Kanske för att fokus ligger på fel variabler?

Min farsa driver en bilskola sedan 12 år tillbaka. Ni som har föräldrar som är företagare vet att företaget är som ett extra syskon som man är med och ska uppfostra, det pratas om företaget 24/7, det är därifrån levebrödet kommer ifrån. Kanske det bästa med att växa upp med föräldrar som företagare är att man lär sig mycket och att man blir rik på visdomsord. Så vart vill jag komma med det här? Jag frågade far min i våras vad det är han egentligen jobbar med. Svar: Jag arbetar med människor.

Självklart! För alla vi arbetar med människor av kött och blod. Inte kvinna, 20 – 34 år, bor i Enskede och sitter i rullstol. Utan människor. Likt reptilhjärnan påminner oss om överlevnadsbehov i form av föda, samlag etc. så har alla människor ett behov av sociala variabler för att vi ska tillfredsställa oss emotionellt och våran identitet.

Därför blev jag glad när Kevin Rose, grundaren av Digg, Revision3 och delägare i Twitter pratade mycket om människor och inte (lite) målgrupper i sitt tal “Taking you site from one to one million users” under konferensen Fowa i London nyligen. Det här är en kille som är med i listan över de mest inflytesrika personerna på webben enligt BusinessWeek, har stjärnstatus aka skrikande Johan Palm-fans i Diggnation och har i skrivande stund 1,167,614 followers på Twitter.

Han presenterar 10 råd för hur man ska driva sociala medier på internet. Jag tänkte kommentera hans rekommendationer i nästa inlägg. Här är hans presentation, Enjoy!

Click here to view the embedded video.

Related posts:

1. Vad är egentligen sociala medier?
2. Sociala medier 1985, transparens och brödrarskap.
3. Vi är alla stora egon!

Så jag lovade att skriva lite om mina reflektioner om Next Event som gick av stapeln igår på Södra teatern i Stockholm. Vill ni ha ett mer detaljerat sammandrag av eventet så har Jennifer Bark gjort ett fantastiskt jobb, läs den här.

Det är med blandade känslor jag lämnade Södra teatern och The Next Event. Eventet handlade om framtidens kommunikation, hur vi som arbetar/studerar kommunikation ska skaffa en insikt, djupare förståelse och motivation om just framtidens kommunikation. Med blandade känslor menar jag ungefär såhär: Många av talarna pratade inte om framtidens kommunikation, medan de som gjorde det gjorde det väldigt bra. Samtidigt som talaren som berörde mig mest inte pratade ett dugg om Sociala medier, det nya medielandskapet, internet osv. Jag återkommer om den talaren senare.

Osäkerheten på framtidens kommunikation (dagens egentligen) är stor, många vill förstå sig på den, många tycker saker om den men ingen vet egentligen hur man ska gå till väga. Därför arrangeras sådana här event, vilket är jätte viktigt, men jag hade önskat att eventet genomsyrades mer av förutsägelser om vad som kan komma skall. Nu var det mycket: “Såhär har det sett ut och därför ska man göra såhär” grovt förenklat. Jag hade förväntat mig mer ala Umair Haque i Daytona Sessions vol. 2 i våras, hans magiska föreläsning kan ni se här.

Vilka inspirerade mig?

Johan Ronnestam som öppnade och avslutade eventet med ett föredrag var lika bra som vanligt. Väldigt passionerat pratade han om kommunikation, innovation och att vi människor måste tänka nytt. Nya krav, nya mötesplatser kräver en förändring i oss själva för att kunna producera morgondagens kommunikation. I slutet av eventet pratade han om vad som idag många tror är fantasi redan är verklighet och drog paralleller till gamla Sci-Fi filmer, 3D-skrivare och hur det kommer förändra våran konsumtion och beteende i framtiden.

Leo Razzak, projektledare för Sharaf Hjältar klev upp så scen, och som han gjorde det. Bland de första sakerna han säger är: jag skiter i PP/Keynote och kör själv, presentationer tar bort all känsla jag vill förmedla. Leo Pratade inte om kommunikation bokstavligt talat men pratade om framtidens kommunikation ur ett annat perspektiv som var inspirerande. Hur får man människor att bryta invanda mönster och ändra perspektiv, att det finns en värld utanför sociala medier och hur viktigt det är att arbeta med förebyggande insatser. Men det var inte vad han sa utan hur han sa det som var underhållande, han gav den där magiska inspirerande känslan.

Per Robert Öhlin aka Författaren av Fuck Logic var den jag såg mest fram emot att få lyssna på och jag blev inte besviken! Han tog upp det jag har hävdat är en av de starkaste drivkrafterna till framgång i förföring av människan = en protagonist och en antagonist, en konflikt, vägen är målet och utlösningen. Han började föredraget med att visa klippet på Paul Potts första audition i Britain’s got talent och frågade efteråt publiken vilka faktorer det var som gjorde att Paul Potts blev en enorm succe. Utseendet? Den breda publiken? Sångrösten? Eller kanske det faktum att han var en underdog och den typiska arketypen som funnits genom alla tider, alltid känner igen och förförs av. Det är så självklart men ändå så sällan på agendan, de som utnyttjat detta har de mest hyperlojala kunderna. Titta på Apple och fotbollsklubbar (eller andra klubbar för den delen) där dramaturgin över och konflikten mellan protagonisten och antagonisten är djupt förförande.

Sist vill jag bara visa Andreas Lubeck som jag filmade igår under hans spelning på Next Event vilket var sjukt coolt! Han använder bara iPhone, dator och YouTube tror jag de sa. Enjoy!

Click here to view the embedded video.

No related posts.

Imorgon den 8:e Oktober är det äntligen dags för The Next Eent på Södra Teatern i Stockholm som arrangeras av Johan Ronnestam och Wednesday Relations. Enkelt utryckt är det en massa korta föreläsningar under hela dagen om framtidens kommunikation. Jag är mycket förväntansfull över det här eventet, en pirrande känsla i magen som man hade strax innan man skulle öppna julklapparna som liten infinner sig och jag hoppas att The Next Event kommer vara lite annorlunda mot andra event. Främst för att talarna inte (förhoppningsvis) är vandrande reklampelare för sin arbetsgivare och att intentionen för eventet är att skapa en bredare insikt och inspiration om framtidens kommunikation. Jag vill gå därifrån med mer kunskap, inspiration, utbyte av kunskap med andra där och en kick av motivation att skriva ner dem här.

Yacoub.se är en av tio bloggar som har vunnit bloggpass och kommer att närvara på eventet, stort tack till Johan Ronnestam och Wednesday Relations för initiativet att få möjligheten som student att få närvara. På fredag den 9:e oktober kommer jag blogga om hur jag upplevde eventet, live kommer jag att rapportera godsakerna på Twitter, jag finns på @SafarYacoub. Ni kan också följa alla som rapporterar från eventet via #nextevent på Twitter.

Talare

Program

No related posts.

OBS! Långt inlägg med fjantigt akademiskt språk i slutet. Orkar du inte läsa det så kan du iaf kommentera att det vara ett grymt inlägg ändå

Jag tänkte ge mig på ett ämne som är en våt dröm för alla marknadsförare/reklamere… Viral marknadsföring. Marknadsföring som leder till att budskapet sprider sig som svininfluensan, en epidemi, en snackis som alla pratar om. Jag tror att det är svårt att åstadkomma om man fokuserar på att materialet man arbetar med -ska bli viralt! Det mesta som sprider sig som en löpeld på internet brukar oftast vara någonting som har hänt i den verkliga världen, någonting som är speciellt och höjer ögonbrynen. Samtidigt är inte det hela sanningen, virala saker väcker oftast känslor, dåliga som goda men de innehåller variabler som gör att de sprider sig. Kolla bara på alla unga tjejer som videobloggar om sina liv på YouTube till exempel.

Men nu ska vi fokusera på viral marknadsföring och WOM, producerat för ett kommersiellt syfte. Jag får uppfattningen av bloggar om kommunikation jag läser att det är lite fult att gå in med intentionen att producera någonting viralt. Man skjuter sig själv i foten. Men egentligen, common, vem vill inte kunna åstadkomma det. På riktigt. Aggen mot det kanske grundar sig i att ingen egentligen vet hur man gör, blir det viralt så är det ren flyt, praise the lord! Det finns inget recept bara saker man ska tänka på som kan vara till hjälp.

Jag kom att skriva om det här då jag gick igenom en gammal hemtenta jag hade om skillnaden mellan WOM offline och online. Fråga mig inte vilka akademiska artiklar jag läste för att komma fram till svaret men jag tror att det kan vara värdefullt för de som försöker sig på konststycket. Ingen kioskvältare men gillar du ämnet så kom gärna med feedback! Enjoy!

WOM på internet och speciellt i sociala nätverk med fokus på konsumtionsrelaterade ämnen skiljer sig betydligt från vanlig WOM offline. Existerande teorier angående WOM offline har inte visat sig applicrbar  online på grund av att den fokuserat på face-to-face interaktion, det vill säga att den är mer intim och stimulerar andra sorters sociala uppfattningar människor kan dra om varandra. Intressant är att det finns väsentliga skillnader mellan WOM offline och online som är lite oväntade, jag kommer att presentera dessa nedanstående efter tre variabler som inom ett socialt nätverk spelar en betydande roll för hur WOM påverkar konsumenters beslutsfattande och attityd; tie strength, homophily och source credibility. Jag föredrog de engelska beteckningarna då de förmedlade betydelsen bättre än de svenska.

homophily är en stark stimulus till varför man delar med sig av WOM, man känner sig bekväm och tillfaller de som är sig själv lika mer intresse och värderar de mer. Skillnaden är att man online värderar homophily enligt andra kriterium än offline. Offline värderar man kön, ålder och utbildning mer medan man online värdesätter delade gruppintressen, grupptankesätt till individerna som är delaktiga men också till själva webbplatsen. Människor finner en starkare relation till webbplatsen (likt ett varumärke) än människorna som finns i den, man utgår mer från webbplatsens attribut än individernas. När det gäller tie strength är individ-till-individ tie strength mindre relevant online. Online är denna variabel mer stark mellan informationssökaren och källan, det vill säga webbplatsen. Likaså när det gäller source credibility värderar människor källan mer utifrån webbplatsen än från själva individerna.

Den röda tråden är att människor har ett annorlunda värderingsperspektiv online än offline. Offline är homophily och tie strength främst relaterade genom en face-to-face relation. Online stimuleras dessa mer av webbplatsens attribut som informationsinnehåll och omsesidighet. Individer online verkar med andra ord relatera mer till webbplatsen än till andra individer inom alla attribut som är grunden till varför man bedriver WOM och hur man värdesätter den.

För en marknadsförare är detta viktigt för hur man kan stimulera WOM för sitt eget varumärke. Man bör tänka mer på vilka arenor man ska spela på, ska man skapa ett eget forum för företagets produkter (detta kanske minskar trovärdigheten), ska man utnyttja bloggar eller kanske prova Second life. Online måste marknadsförare tänka annorlunda för att skapa en gemenskap genom en trovärdig arena, helst ska varumärket vara så attraktivt att arenor/webbplatser tillverkas av privata aktörer/konsumenter för att den ska kännas trovärdiga och attraktiva emotionellt för att den ska lyckas att producera WOM.

No related posts.