Plötsligt älskar alla Afrika. Plötsligt ska alla företag som inte har råd att sponsra VM i Sydafrika älska fotboll och associera sina produkter med VM. Självklart, om någonting som människor är hyperlojala till så är det Fotboll, en lojalitet varumärken strävar efter med blod, svett och pengar. Dessa pengar, pengar i byråer är inte beroende av börsen, utan av vad man gör med dem som bestämmer dess värde. Den starkaste drivkraften till framgång i förföring av människan = en protagonist och en antagonist, en konflikt, vägen är målet och upplösningen. Titta på Apple och fotbollsklubbar (eller andra klubbar för den delen) där dramaturgin över och konflikten mellan protagonisten och antagonisten är djupt förförande.

Men nu ska vi inte superanalysera det här. Kortsiktiga kampanjer inbringar tillfälliga intäkter. Företag utnyttjar fotboll för att utnyttja hyperlojala människors selektiva varseblivning. Selektiv varseblivning är ett begrepp för personer som okritiskt tar till sig information som kan inpassas i deras världsbild men som saknar förmåga att ta till sig sådan kunskap som emotsäger denna världsbild. Med andra ord, supportrar blir enligt mig mycket mer benägna att köpa produkter om den är associerad med fotboll samtidigt som de stöttar bort brus mycket enklare. Produkten känns bättre i maggropen. Framförallt är de beredda att betala mer pengar för den magkänslan.

Detta är att snylta på ett varumärkes hyperlojala kunder/supportrar för att sälja mer. Titta på kringprodukter till iPhone, iPod, iPad och macs. Hur mycket har dem företagen sålt genom Apples fantastiska varumärke och hyperlojala kunder.

Vill du vara det varumärket själv? Då får du ta konflikten och vara beredd på att det tar en jädrans lång tid innan du har flera hundra tusen (miljoner?) som gör vad som hellst för att du ska gå vinnande ur striden.

Plötsligt vill alla spela i ditt lag.

No related posts.

Produktionsbolagen och TV-kanalerna måste vara på gränsen till sammanbrott. Jag antar det. En källa man ofta underskattar är sig själv, introspektion är en röst som berättar saker man inte tar sig tid att bearbeta. Introspektion är inte bara JAG, utan jaget format av allt i min närhet och som uppenbarar sig för mina sinnen. Men nu ska jag inte jag ge en lektion om introspektion, för jag kan egentligen inte så mycket om det.

Jag antar att konsumtionen av media har förändrats. Vilka media vi väljer för att konsumera content. Ingen skräll direkt. Men hur har förändringarna skett för vilken underhållning vi väljer att konsumera. Maktskiftet till den enskilda människan i och med internet har diskuterats länge. Det maktskiftet är mycket tydligt idag där enskilda individer åstadkommer en publik på nätet som till exempel är större än produktioner på TV.

Internet har förändrat för vilken sorts underhållning vi finner underhållande. Det här har vissa produktionsbolag och TV-kanaler uppmärksammat, jag ser vissa tendenser på evolutionen av underhållning på nätet har inspirerat program på TV.

Framgångsrika grundstenar för underhållning på nätet:

• autentiskt
• inperfektion
• Verkliga människor i verkliga situationer/icke fiktiva personer i egen produktion
• personlighet/mänskligt – är du mänsklig och därmed med fel så identifierar sig människor med dig mer
• helst oklippt
• visa din omgivning – människor vill se hur kändisar lever när de handlar på ICA. Hur lever du?

Det finns fler. Närmsta framtiden är intressant och det ska bli intressant att se hur internet har förändrat människor offline. Om vi tittar på TVn så har den blivit mer interaktiv, nya modeller från främst Samsung och Sony går att ansluta till internet med. Com Hem med sin On Demand-tjänst är också ett resultat av hur vi väljer att konsumera media idag. Jag är nästan helt säker på att Apple kommer att släppa en TV på sitt eget sätt snart. Men när ska det debatteras mer om hur allt det här har påverkat hur vanliga människor producerar saker för nätet och hur det har förändrat vilken sorts underhållning människor finner mer intressant?

Nedan har jag valt ut YT-kändisar med miljontals tittare. Framtiden?

Click here to view the embedded video.

2,1M visningar

Click here to view the embedded video.

1,8M vinsingar

Click here to view the embedded video.

12,9M visningar (!)

Click here to view the embedded video.

1,4M visningar

Related posts:

1. 8 miljoner tvålar

Jag sitter på min innergård. Husväggarna blockerar solen, men den är närvarande. Grannen sitter på balkongen och läser en bok, musiken når mig perfekt som en viskning till örat. Liksom masserar och samtidigt doserar känslorna med glidmedel. Jag tappade hoppet ett tag, trodde vinterns baksmälla skulle vara hela våren/sommaren. Doften av naturens tillnyktrande påminde mig om livets kvalitéer, en inspirerande känsla i bröstet att jag kan åstadkomma vad jag vill här i livet. En längtan att bli kär. Dagdrömmer om henne, sommarvinden lyfter hennes hår, leendet är lika genuint som fågelns färd till nästa gren.

Äntligen har aldrig varit så relevant för mig. Sommar.

[Show as slideshow]

[View with PicLens]

No related posts.

Frekvens. kontinuitet. Dessa två variabler som av många anses räcker för att besökare ska återkomma till en sida. Visst är det så. Nedlagd energi i frekvens och kontinuitet fast uteblivna trogna besökare är en vanlig frustration. Frågor som “hur får jag många besökare till min sida?” är vanligt. Kvalitet. Måste också vara en beståndsdel och en anledning för att besökare ska komma tillbaka. Men kvalitet i mängden blir mainstream och istället kötbullar och potatismos.

Denna blogg har inte haft någon Frekvens eller kontinuitet på lång tid. Jag hoppas den består av kvalitet, det är en sak för er som besökare att avgöra. Jag vill tro det. Frekvens och kontinuitet har tagit stryk för att den enligt mig viktigaste variabeln för en bra blogg är att den inte är som alla andra. Särskiljande. Den har smakat köttbullar och potatismos, dvs gott men man vet exakt hur det smakar.

Ibland brukar jag hålla handen för namnen på maträtterna på menyn och dra handen över priserna och stanna handen slumpmässigt. Middagen får bli en överraskning, är det äckligt är jag en erfarenhet rikare. Yacoub.se är ingenting jag vill ska vara köttbullar och potatismos. Jag vet inte vad den ska smaka, det är därför jag står i köket just nu med en tom kokbok, experiment med olika ingredienser ska blandas. Jag hoppas jag lyckas fram till desserten.

Bon Appétit.

No related posts.

Jag minns när jag gick kursen i affärssystem för ca 1 år sedan. Processen för hur man ska rekrytera presumtiva kunder var noga detaljerad. Steg för steg. Nyckelargument för varför vårat system var bättre än andras. Mycket var “vi har större muskler än våran konkurrent” därför ska du välja oss. Men, ett nyckelargument förtjänade nästan sin nyckel-titel: Det personliga mötet. Jag skulle vilja ändra den till: Gör ett intryck.

Jag brukar ofta fundera över det här. Fascinerad över vilket oändligt slöseri vi sysslar med och vilken rikedom människor som medvetet eller omedvetet använder denna kraft. Att beröra – nå en annan människors känslor. Känslor kan ändras till det positiva på en sekund och annars obetydliga saker kan ge livsenergi eller ett värde.

En vintermorgon 2006 i frihamnen. Ingen frukost i magen. Ett blått filter över Stockholm och gnistrandet av alla klossar som ska fraktas med en färja förvandlade frihamnen till en scen ur beck. Jag betraktar ångan när jag andas samtidigt som jag förbannar varför jag inte la mig tidigare. Äntligen öppnas hissdörrarna och abstinensen efter värme släppte. Ur hissen kliver en tjej ut som tittar på mig och bryter ut i ett stort leende. Inte hade jag tandkräm över läpparna?

Så vad menar jag? Jo, att jag kommer ihåg henne. Att hon förändrade hela min dag. Romantiserar jag? Inte ett dugg.

Men vad har det här med kommunikation att göra? Att vi konsumerar med våra känslor och inte med förnuftet är givet idag. Men debatten om känslor är oftast kring varumärken. Känslor genom ett bra bemötande är mycket kraftfullt. Tjänsteföretag är oftast bäst på det här där Funktionen (leveransen av tjänsten) oftast är viktigare än tekniken (självaste produkten).

Visst går du hellre till cafét där baristan kan ditt namn och morsar på dig igenkännande. Hela fiket ser att ni är bundisar. Den snygga frisörskan/frisören som flörtar med dig. Servitrisen som ger dig bättre bord och rabatt efter att ni samtalat några gånger. Fast at Cafét, frisören eller baren runt hörnet är bättre.

Uppskatta kunden och ge någonting mer än bara själva produkten och du får tusen åter. Tänk vad simpelt, ett så enkelt intryck, bara genom att vara trevlig.

Gott nytt år!

No related posts.

Är man sjuk så är man. Man förbannar orsaken till varför man blev sjuk, samtidigt som det var värt det. AIK tog SM-guld. 9 arbetsdagar tog det och äntligen är jag frisk igen. Triviala vardagliga saker känns som lyx igen, jag njuter mer av dem och tänker på att jag vill behålla den känslan så länge jag kan innan den försvinner. Jag menar bira med polarna!

Samtidigt hinner man också tänka. Tänk på hur vi hela tiden ska vara sysselsatta med att vara sysselsatta. Att våran uppmärksamhet alltid ska vara riktad mot någonting; TV, tidning, internet, sociala medier, böcker, bloggar, polare, sport, krogen, jobba, laga mat, diska, handla, duscha, träna….. Allt utom att bara vara sig själv för en stund. Att uppmärksamma sig själv. Det är kanske därför promenader brukar vara medicinen mot mycket.

Så. Kommunikation. Jag har funderat och undrat över varför saker är som de är. Vad är egentligen motiven? Vad är målet?

Varför ska allt vara kreativt?
Är reklam/kommunikation kreativ fast att den inte får någon effekt?
Har någon behörighet att bedöma vad som är kreativt eller inte?
Varför pratas det inte lika mycket om vilken effekt reklamen har fått?
Vad är motiven för en reklamare? Passion för kommunikation eller egocentrisk starfucker?
Varför event om nya medier upprepar samma saker hela tiden och folk ändå betalar för att gå?
Är vi världsmästare på “mycket snack och lite verkstad?”
På vilka grunder bedöms kompetensen hos en människa? Träffar på en blogg? Followers?
Varför hyllar vi inte varandra mer istället för att slopa “dissa-andras-reklam”-trenden.

Nu är det fredag! Låt oss njuta av helgen, jag vet att jag ska göra det iaf!

No related posts.

Detta inlägg kanske uppfattas som en glädjedödare i den social-media-lyckorus som pågår just nu, men jag tycker det är viktigt att tänka två gånger innan vi bara analyserar vilka möjligheter det finns med sociala medier. För att få ut någon avkastning brukar man också satsa något, man satsar en risk för att möjligtvis få någonting tillbaka. Ellerhur? Problemet eller möjligheten beroende på hur man ser på det är att alla organisationer, kändisar etc. redan står under risk, större risk än tidigare på grund av vårt nya beteende att utbyta information med den nya tekniken. Man pratar om att optimera sin webbnärvaro, jag skulle säga att det är viktigare, om inte livsviktigt att optimera sin närvaro överallt! Vad som händer i den fysiska världen sätter sina spår på webben och vice versa. Så hur förberedda är organisationer på att analysera sin närvaro för att minimera risken att en oönskvärd våg av kommunikation sprider sig på internet? Det vet jag inte, men det borde organisationer vara år 2009 i allra högsta grad. Om inte, hur duktiga är dem på att hantera kriser? Det är kriskommunikation detta inlägg handlar om.

Jag tror att om man ska kunna hantera dagens och morgondagens kommunikation måste man också lägga större vikt på det som redan är utforskat. Det som redan är beprövat och som med den kommunikationsrevolution vi är i är ännu mer relevant. Jag menar krishantering har funnits som forskningsfält sedan 1980-talet och forskningen har genererat en stor mängd texter, modeller och teorier, kanske för att kriser de senaste decennierna har uppmärksammats mer i massmedierna. Särkilt organisationers kriser. Detta sprider sig som en epidemi på internet, människor är mer hänsynslösa på internet: vi älskar att sprida saker som vi älskar men också det vi hatar. Detta betyder att organisationer måste vara på sin vakt hela tiden.

Lite siffror och undersökningar först

Twitter har gått förbi bloggar och Facebook som företagens nya favoritkanal på nätet. 54% av bolagen på den amerikanska börslistan i Fortune 100 använder Twitter för att nå ut till aktieägare och kunder. Endast 30% använder bloggar och Facebook. I Sverige började företagen i höstas använda Twitter, idag har minst 130 svenska företag regelbundet börjat lägga ut inlägg på microbloggsajten. Bland de största företagen har vi SAS, HM och Ericsson (källa).

Men samtidigt visar en undersökning att chefer är oroade över att sociala medier ska göra de anställda mindre produktiva men också att hemlig information om företaget kan läcka ut (källa).

Nå?

Ja, vi går tillbaka till det som började forskas kring under 80-talet: kriskommunikation. Och jag tar hjälp av en föreläsare/författare jag hade för två år sedan, Jesper Falkheimer.

Krisforskare menar att organisationer bör söka efter sanningen om vad som har hänt och berätta vad som verkligen har skett. En av de vanligaste rekommendationerna till företag som hamnat i kris är: tell it and tell it fast. Vilket är kanske mer relevant idag än för 25 år sedan. Lite hårddraget skulle man kunna säga att effektiv kriskommunikation handlar om att först bestämma vad som har hänt, och beskriva, och förklara det med ett fullständigt och transparant och värderingsfritt språk. Det finns två olika inriktningar på hur man kan hantera en kris: form (vad som ska göras) och innehåll (vad som sägs i meddelandena).

Tre snabba

Jag tänkte fokusera på formens tre råd, innehållet får ni sköta själva

1. Reagera fort
   Du måste vara snabb på att få ut information om vad som har hänt till olika intressenter som medarbetare, aktieägare, kunder, journalister, allmänhet och politiker. Målet med detta är att fylla ut det informationsvakuum som skapas när en kris uppstår. Om du inte är snabb kommer andra att fylla igen vakuumet vilket gör att spekulationer sätts igång och rykten uppstår (WOM). Du förlorar då kontrollen över situationen.
2. Konsistent
   Olika meddelanden från din organisation får inte vara motsägelsefulla. Du måste ha en bra intern kommunikation i organisationen där alla har koll på situationen. Ni måste leverera konsistenta budskap. Allt lagras, diskuteras och sprider sig på nätet. Något smart ass kommer garanterat att upptäcka din inkonsistens.
3. Öppenhet
   Transparens är trendigt av samma anledning som sushi, alla gillar att uttrycka ordet. Nerå, men transparens är också kanske mer relevant idag. Gör dina organisationsmedlemmar tillgängliga så att de kan ge information till intressenterna, i första hand massmedierna. Om ni inte är det kommer det att ge indikationer på att organisationen inte har läget under kontroll eller att ni försöker dölja något. Öppenhet kan också betyda att man ger ut precis all information till intressenterna. För att bevara en god relation och långsiktig relation med viktiga intressenter är full öppenhet den bästa strategin. Ingenting man kan säga om Apple direkt ellerhur?

Trevlig fortsättning på onsdagen!

No related posts.

Sociala medier ligger mig varmt om hjärtat och vi kan ju minst sagt säga att det ligger i trending topics över ämnen som det debatteras och surras om nu. Förmodligen för att kunskapen om fenomenet liksom validiteten och reliabiliteten för vad som har praktiserats i sociala medier är låg. Kanske för att fokus ligger på fel variabler?

Min farsa driver en bilskola sedan 12 år tillbaka. Ni som har föräldrar som är företagare vet att företaget är som ett extra syskon som man är med och ska uppfostra, det pratas om företaget 24/7, det är därifrån levebrödet kommer ifrån. Kanske det bästa med att växa upp med föräldrar som företagare är att man lär sig mycket och att man blir rik på visdomsord. Så vart vill jag komma med det här? Jag frågade far min i våras vad det är han egentligen jobbar med. Svar: Jag arbetar med människor.

Självklart! För alla vi arbetar med människor av kött och blod. Inte kvinna, 20 – 34 år, bor i Enskede och sitter i rullstol. Utan människor. Likt reptilhjärnan påminner oss om överlevnadsbehov i form av föda, samlag etc. så har alla människor ett behov av sociala variabler för att vi ska tillfredsställa oss emotionellt och våran identitet.

Därför blev jag glad när Kevin Rose, grundaren av Digg, Revision3 och delägare i Twitter pratade mycket om människor och inte (lite) målgrupper i sitt tal “Taking you site from one to one million users” under konferensen Fowa i London nyligen. Det här är en kille som är med i listan över de mest inflytesrika personerna på webben enligt BusinessWeek, har stjärnstatus aka skrikande Johan Palm-fans i Diggnation och har i skrivande stund 1,167,614 followers på Twitter.

Han presenterar 10 råd för hur man ska driva sociala medier på internet. Jag tänkte kommentera hans rekommendationer i nästa inlägg. Här är hans presentation, Enjoy!

Click here to view the embedded video.

Related posts:

1. Vad är egentligen sociala medier?
2. Sociala medier 1985, transparens och brödrarskap.
3. Vi är alla stora egon!

Så jag lovade att skriva lite om mina reflektioner om Next Event som gick av stapeln igår på Södra teatern i Stockholm. Vill ni ha ett mer detaljerat sammandrag av eventet så har Jennifer Bark gjort ett fantastiskt jobb, läs den här.

Det är med blandade känslor jag lämnade Södra teatern och The Next Event. Eventet handlade om framtidens kommunikation, hur vi som arbetar/studerar kommunikation ska skaffa en insikt, djupare förståelse och motivation om just framtidens kommunikation. Med blandade känslor menar jag ungefär såhär: Många av talarna pratade inte om framtidens kommunikation, medan de som gjorde det gjorde det väldigt bra. Samtidigt som talaren som berörde mig mest inte pratade ett dugg om Sociala medier, det nya medielandskapet, internet osv. Jag återkommer om den talaren senare.

Osäkerheten på framtidens kommunikation (dagens egentligen) är stor, många vill förstå sig på den, många tycker saker om den men ingen vet egentligen hur man ska gå till väga. Därför arrangeras sådana här event, vilket är jätte viktigt, men jag hade önskat att eventet genomsyrades mer av förutsägelser om vad som kan komma skall. Nu var det mycket: “Såhär har det sett ut och därför ska man göra såhär” grovt förenklat. Jag hade förväntat mig mer ala Umair Haque i Daytona Sessions vol. 2 i våras, hans magiska föreläsning kan ni se här.

Vilka inspirerade mig?

Johan Ronnestam som öppnade och avslutade eventet med ett föredrag var lika bra som vanligt. Väldigt passionerat pratade han om kommunikation, innovation och att vi människor måste tänka nytt. Nya krav, nya mötesplatser kräver en förändring i oss själva för att kunna producera morgondagens kommunikation. I slutet av eventet pratade han om vad som idag många tror är fantasi redan är verklighet och drog paralleller till gamla Sci-Fi filmer, 3D-skrivare och hur det kommer förändra våran konsumtion och beteende i framtiden.

Leo Razzak, projektledare för Sharaf Hjältar klev upp så scen, och som han gjorde det. Bland de första sakerna han säger är: jag skiter i PP/Keynote och kör själv, presentationer tar bort all känsla jag vill förmedla. Leo Pratade inte om kommunikation bokstavligt talat men pratade om framtidens kommunikation ur ett annat perspektiv som var inspirerande. Hur får man människor att bryta invanda mönster och ändra perspektiv, att det finns en värld utanför sociala medier och hur viktigt det är att arbeta med förebyggande insatser. Men det var inte vad han sa utan hur han sa det som var underhållande, han gav den där magiska inspirerande känslan.

Per Robert Öhlin aka Författaren av Fuck Logic var den jag såg mest fram emot att få lyssna på och jag blev inte besviken! Han tog upp det jag har hävdat är en av de starkaste drivkrafterna till framgång i förföring av människan = en protagonist och en antagonist, en konflikt, vägen är målet och utlösningen. Han började föredraget med att visa klippet på Paul Potts första audition i Britain’s got talent och frågade efteråt publiken vilka faktorer det var som gjorde att Paul Potts blev en enorm succe. Utseendet? Den breda publiken? Sångrösten? Eller kanske det faktum att han var en underdog och den typiska arketypen som funnits genom alla tider, alltid känner igen och förförs av. Det är så självklart men ändå så sällan på agendan, de som utnyttjat detta har de mest hyperlojala kunderna. Titta på Apple och fotbollsklubbar (eller andra klubbar för den delen) där dramaturgin över och konflikten mellan protagonisten och antagonisten är djupt förförande.

Sist vill jag bara visa Andreas Lubeck som jag filmade igår under hans spelning på Next Event vilket var sjukt coolt! Han använder bara iPhone, dator och YouTube tror jag de sa. Enjoy!

Click here to view the embedded video.

No related posts.

OBS! Långt inlägg med fjantigt akademiskt språk i slutet. Orkar du inte läsa det så kan du iaf kommentera att det vara ett grymt inlägg ändå

Jag tänkte ge mig på ett ämne som är en våt dröm för alla marknadsförare/reklamere… Viral marknadsföring. Marknadsföring som leder till att budskapet sprider sig som svininfluensan, en epidemi, en snackis som alla pratar om. Jag tror att det är svårt att åstadkomma om man fokuserar på att materialet man arbetar med -ska bli viralt! Det mesta som sprider sig som en löpeld på internet brukar oftast vara någonting som har hänt i den verkliga världen, någonting som är speciellt och höjer ögonbrynen. Samtidigt är inte det hela sanningen, virala saker väcker oftast känslor, dåliga som goda men de innehåller variabler som gör att de sprider sig. Kolla bara på alla unga tjejer som videobloggar om sina liv på YouTube till exempel.

Men nu ska vi fokusera på viral marknadsföring och WOM, producerat för ett kommersiellt syfte. Jag får uppfattningen av bloggar om kommunikation jag läser att det är lite fult att gå in med intentionen att producera någonting viralt. Man skjuter sig själv i foten. Men egentligen, common, vem vill inte kunna åstadkomma det. På riktigt. Aggen mot det kanske grundar sig i att ingen egentligen vet hur man gör, blir det viralt så är det ren flyt, praise the lord! Det finns inget recept bara saker man ska tänka på som kan vara till hjälp.

Jag kom att skriva om det här då jag gick igenom en gammal hemtenta jag hade om skillnaden mellan WOM offline och online. Fråga mig inte vilka akademiska artiklar jag läste för att komma fram till svaret men jag tror att det kan vara värdefullt för de som försöker sig på konststycket. Ingen kioskvältare men gillar du ämnet så kom gärna med feedback! Enjoy!

WOM på internet och speciellt i sociala nätverk med fokus på konsumtionsrelaterade ämnen skiljer sig betydligt från vanlig WOM offline. Existerande teorier angående WOM offline har inte visat sig applicrbar  online på grund av att den fokuserat på face-to-face interaktion, det vill säga att den är mer intim och stimulerar andra sorters sociala uppfattningar människor kan dra om varandra. Intressant är att det finns väsentliga skillnader mellan WOM offline och online som är lite oväntade, jag kommer att presentera dessa nedanstående efter tre variabler som inom ett socialt nätverk spelar en betydande roll för hur WOM påverkar konsumenters beslutsfattande och attityd; tie strength, homophily och source credibility. Jag föredrog de engelska beteckningarna då de förmedlade betydelsen bättre än de svenska.

homophily är en stark stimulus till varför man delar med sig av WOM, man känner sig bekväm och tillfaller de som är sig själv lika mer intresse och värderar de mer. Skillnaden är att man online värderar homophily enligt andra kriterium än offline. Offline värderar man kön, ålder och utbildning mer medan man online värdesätter delade gruppintressen, grupptankesätt till individerna som är delaktiga men också till själva webbplatsen. Människor finner en starkare relation till webbplatsen (likt ett varumärke) än människorna som finns i den, man utgår mer från webbplatsens attribut än individernas. När det gäller tie strength är individ-till-individ tie strength mindre relevant online. Online är denna variabel mer stark mellan informationssökaren och källan, det vill säga webbplatsen. Likaså när det gäller source credibility värderar människor källan mer utifrån webbplatsen än från själva individerna.

Den röda tråden är att människor har ett annorlunda värderingsperspektiv online än offline. Offline är homophily och tie strength främst relaterade genom en face-to-face relation. Online stimuleras dessa mer av webbplatsens attribut som informationsinnehåll och omsesidighet. Individer online verkar med andra ord relatera mer till webbplatsen än till andra individer inom alla attribut som är grunden till varför man bedriver WOM och hur man värdesätter den.

För en marknadsförare är detta viktigt för hur man kan stimulera WOM för sitt eget varumärke. Man bör tänka mer på vilka arenor man ska spela på, ska man skapa ett eget forum för företagets produkter (detta kanske minskar trovärdigheten), ska man utnyttja bloggar eller kanske prova Second life. Online måste marknadsförare tänka annorlunda för att skapa en gemenskap genom en trovärdig arena, helst ska varumärket vara så attraktivt att arenor/webbplatser tillverkas av privata aktörer/konsumenter för att den ska kännas trovärdiga och attraktiva emotionellt för att den ska lyckas att producera WOM.

No related posts.