Archives

Det här går undan. JAG tillhör ju den nya generationen som förstår det digitaliserade landskapet. Jag går en utbildning som det krävs mer än 19.0 i betyg idag för att komma in i. Jag vann 48h för sjutton, Sveriges största reklamtävling för studenter!

Jag var naiv. Jag trodde aldrig det skulle vara så här svårt. Att få ett jobb.

Processen att söka jobb i sig är ångestfylld, man ser timglaset och ju mer sand som rinner desto mer ångest och panik får man. Självförtroendet får en nöt och man börjar tvivla på sig själv. Är det här egentligen det jag vill göra? Ska jag satsa på någonting annat? Det är konstigt. Man avundas en vanlig vardag, 9-17, lunch, tröttheten när man kommer hem, träffa kollegor, aw, känslan av Fredag och att uppskatta helgen mycket mer. Kärlek på jobbet.

Jag lät det inte bryta ned mig. Faktum är att jag vet vad jag vill göra, är fast besluten att uppnå mina mål och jag vet att jag är duktig. Jag är ett fan av attraktionslagen (läs The Secret, Tänk rätt bli framgångsrik) och tror starkt på att du kan uppnå vad du vill om du tänker rätt och fokuserar på dina mål.

Lösningen var framför ögonen på mig hela tiden. Jag pratar om det, skriver om det, lovordar det men jag praktiserade det inte. Inte i jobbsökandet i alla fall: kreativitet i kombination med ärlighet. Jag var trött på att skriva mail i form av “Hej jag heter Safar och jag undrar om ni……” och inte få svar. Jag satte på Spotify och letade fram en låt som jag vet är bra för min fantasi, John Mayer – Neon(Acoustic) , fyllde ett glas med 2 cl bourbon och började skriva utan att tänka.

Den 29:e augusti börjar jag på Aegis media och Carat. Nedan ser ni brevet.

Hej,

John Mayer kommer att spelas på repeat för resten av min karriär!

För visst gav jag fan på ett ge allt, men visst är det alltid någon annan som vinner? Jag har aldrig tidigare vunnit någonting stort. När jag var liten var jag inte särkilt snabb på att springa, jag hade bra kondition men vilken credd fick man bland polarna för det? Jag vann aldrig lilla melodifestivalen vi hade i Skallbergsskolan i Västerås, kanske för att jag aldrig deltog, men jag var alltid avis på de som vågade uppträda för 300. Speciellt minns jag Rune, inte den mest populära killen i klassen, som i 5:an sket totalt i det och uppträdde. Hur in i helsike vågade han egentligen? Rune om du ser det här: all eloge!!

I lördags kände jag att allt det där var okej, en personlig framgång, en bekräftelse på att jag är bäst på någonting. Och om inte lägligt nog, i en gren som jag har valt att syssla med för resten av mitt liv, timingen var perfekt. Jag tar examen om två månader.

Jag vann sveriges största reklamtävling för studenter 48h!

I lördags fick jag äntligen stå framför 300 personer med en kavalkad av känslor som strömmade genom bröstet, en känsla som gör synen suddig, man ser inga detaljer bara en helhet som man tror sig uppleva. Polare sa att jag såg ut som att jag vunnit MTV music awards för årets nykomling.  Kanske gjorde jag det, jävligt roligt, men det var det sista jag tänkte på just då.

Så hur gick det hela till egentligen? Min grupp (jag, Kicki Lenken och Josefine Wulff) var fantastisk, våran inställning var att vinna men hur vi arbetade var helt i linje med hur jag önskade att de skulle fungera. Vinnarskalle, kreativitet, fokus på briefen, noll fokus på vad andra gör och en massa barnslighet. Tar man saker för seriöst blir kommunikation dålig, ett arbetsklimat som suddar ut tanketunnlar var precis vad vi hade. Vi var överens om att idén fick ta den tid det tog tills vi var nöjda. I fredags kväll klockan 22.00 på plan tre, hus D på SU bestämde vi vilken idé vi skulle ta efter att var och en fick rösta två idéer var. Tidigare under dagen var det mycket nära att vi valde en helt annan idé.

Festen på Magenta var fantastisk, många handskakningar och många kramar. Kul att så många som jag inte kände kom fram och hälsade och önskade grattis. Många från min institution var jätte glada över att våran skola vann, och det är jag grymt stolt över. Inst. för reklam och PR behöver lite fler priser att hänga upp på väggen.

Jag vill tacka Emelie o Co för en fantastsikt bra utförd tävling, särkilt Dennis Phang som gjorde 48h.se och är en av mina närmsta vänner och min bror Allan Yacoub. Jeremy Phang, Fredrik Reinius, Joakim hägg (läs hans blogg här) förgyllde min kväll, min grupp såklart och Micael Dahlén för hans bok BOXEN som vars verktyg för kreativitet hjälpte den kreativa processen.
Grattis Micael Carlsson också från inst. som kom på en andra plats.

Så vad vann vi med? Här kommer det vinnande bidraget med våran motivering. Basta!

Motivering

Alla har vi vuxit upp med uttrycket ”tänk på de små barnen i Afrika” vilket både har uppretat och uttjatats. Men visst är det kul att anspela på någonting som känns tabu att skämta om – speciellt i sådana här sammanhang.

Med ”de kan tänka själva” återspeglar det hungerprojektets trestegsprocess samtidigt som det är lite mot god moral att säga det och därför skapar det också en reaktion. Den kommunicerar även deras strävan att låta personerna i fråga, själva uttrycka sina visioner och viljor att skapa sin egen framtid istället när de flesta andra organisationer ber om pengar i sin kommunikation.

Genom att väcka nyfikenhet och samtidigt även uppröra tror vi på denna form av annons – vi vill locka till egna initiativ till uppsökande av information. Att använda sig av hård och ”in your face” humor möjliggör intresse även för den mest syniska.

Målgrupp

Annonsen publiceras i en dagstidning som når >1000000 människor och därmed innefattar målgruppen attribut som är oändliga. Att rikta sig mot t.ex. kvinnor mellan 20-35 år som bor i Enskede, som redan är ideellt engagerade och entreprenörssjälar hade resulterat i ett oändligt spill. Därför riktar vi oss mot yngre människor mellan 20-35 år med en kommunikation som de flesta kan relatera till och förhoppningsvis föra hungerprojektet närmare att expandera till 10 nya städer.

Konkurrenter

Hungerprojektet särskiljer sig mot flera av sina konkurrenter på så sätt att de i den här annonsen inte ber om pengar från målgruppen utan om tid och engagemang. Vilket kanske inte är det man först utgår ifrån när människor ser en reklam från en ideell organisation. I annonsen ansåg vi att det är viktigt att kommunicera det och tydligt särskilja Hungerprojektet från sina konkurrenter såsom Rädda barnen, Läkare utan gränser och Röda korset.

Målsättning

Våran intention har varit att inte bara att skapa ett intresse för att rekrytera fler volontärer utan även öka kännedomen om Hungerprojektet då vi upplevde att få kände till dem. Detta både genom att fråga människor man känner och genom en mini-kännedomsundersökning på Twitter och Facebook. Därför är utmaningen att målgruppen ska bearbeta annonsen, bilda en önskvärd uppfattning och förhoppningsvis aktivera sig. Men främst syftar annonsen till att rekrytera/engagera volontärer i hungerprojektet och vår målsättning är att vi kommunicerar vad hungerprojektet står för, hur de särskiljer sig från konkurrenterna och förhoppningsvis därigenom får människor att vilja aktivera sig.

Medie

Vi har valt en copy-lösning för att snabbt kommunicera budskapet i och med det snabba mediet och människors låga engagemangsgrad och tålamod att uppmärksamma reklam i en dagstidning.